9/12: politiker möter föräldrar om skolmaten

Skolmaten är viktig - så viktig att beslut om inriktning måste komma ut så nära dem det berör som det bara är möjligt. Skolor och skolområden måste ges mer makt: ska hela skolområdet ha en gemensam upphandling, finns det några mindre enheter som kanske kan betjänas av en mindre leverantör?
Vill man satsa på närodlat, KRAV, ekologiskt, klimatsmart eller kanske på att minska tillsatser?

Bäst är att besluten tas på skolorna, som ju betalar för det med sin skolpeng!

Ska man definiera kvaliteten eller sätta priset och låta anbuden tävla om kvaliteten?

Informationsmöte i Lidingö Stadshus den 9 december. Preliminär tid 18.00-20.00. Rum meddelas så fort det är klart.

Se även bloggen Bra skolmat och Lars Björndahls blogg

Read more...

Bra skolmat på Lidingö - lika villkor för kommunala och fristående skolor!

Bloggsidan Bra Skolmat har gjort ett personligt referat av ett möte mellan några av stadens tjänstemän som förbereder upphandlingen av skolmat och föräldrar. Givetvis är det inte helt lätt att kommentera ett möte man inte deltagit i (eftersom vi politiker inte var inbjudna).

När det gäller den förra upphandlingen har vi politiker i Utbildningsnämnden både begärt uppföljning och vi har fått rapporterat till oss att tillfredsställelsen var mycket stor tidigt i perioden - dvs kvaliteten sedd ur ett näringsperspektiv har rapporterats som god hela tiden medan däremot tämligen samstämmiga rapporter från olika delar av ön talar för att smak-kvaliteten senare sjunkit betydligt .

Åtgärder för att inom rådande upphandling ge utrymme för vidmakthållen eller ökad kvalitet har vidtagits vid - om inte alla så åtminstone flera - skolor i form av aktiva åtgärder för att minska mängden slängd mat. Ju mindre mat som slängs; istället för kostnader för att transportera, tillaga och servera maten som slängs kan dessa pengar användas för att höja kvaliteten i det som äts...

Beträffande budgetramarna, så omfattas all skolmat av skolpengen, det vill säga det är rektorerna som har budgeten. Alla Lidingös skolor får samma skolpeng, såväl friskolor som kommunala skolor. Friskolorna har i flera fall valt att prioritera skolmaten annorlunda än vad de kommunala skolorna kunnat göra. Det är dags nu att ge de kommunala skolorna lika villkor!

Den viktigaste förändringen på Lidingö är alltså att öka de kommunala skolornas möjligheter att själva prioritera!

Read more...

Inflytande för skolområdena över skolmatsupphandlingen

Arbetet att förbereda upphandlingen av skolmat för Lidingös skolor är nu i full gång. Fokus nu är att de olika skolområdena ska vara med och diskutera - vill man ha upphandling för det egna området och kunna påverka tillsatser och andra faktorer som bidrar till skolmatens kvalitet? Det är den enda naturliga vägen, eftersom de olika områdena får den "peng" som bekostar skolmaten.

Klimatsmart mat? Ekologisk? Näringsriktig? Närproducerat? Smaklig? Effekterna av de val man gör, kommer att påverka barn, elever och personal ute i verksamheterna - därför måste de få inflytande och ges möjlighet att göra prioriteringar inom förskole-/skolpeng.

Kanske kan mindre förskoleenheter betjänas av mindre producenter? Tillagningsköken (ett i varje skolområde resp gymnasium) kanske kan förbättra sitt ekonomiska underlag genom att även erbjuda catering?

Hittills har upphandlingen siktat på lägsta pris för en viss kvalitetsnivå. Ett annat sätt kan vara att sätta ett pris och att anbuden tävlar om att erbjuda bästa kvalitet för det priset.


Detta är principerna, men skolområden är de som är bäst skickade att prioritera!
----

Read more...

Lidingös gymnasieelever i nationell toppnivå

Sveriges Kommuner och Landsting har publicerat sin årligen återkommande jämförelse mellan Sveriges kommuner vad avser gymnasieutbildning - Öppna jämförelser.

Den övergripande slutsatsen är att Moderat utbildningspolitik är bra för Lidingös ungdomar. Meritvärdena är näst högst i landet. Inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 63% gått vidare till högre studier (3:e högsta siffran i landet).

När det gäller andelen ungdomar som har arbete eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier hamnar Lidingö på en hedrande 6:e plats, omgiven främst av en rad småländska kommuner - en liga där inga andra förortskommuner finns i topp.

Inte så många fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, men man kan undra om man då räknat med de ungdomar som gör internationellt utbytesår? Inom fyra år har 86% fullföljt. Här kan man ställa sig frågan om det är totala avhopp eller om det handlar om personer som arbetar och kompletterar för att söka en utbildning som man är mer intresserad av än när man valde gymnasium vid 15 års ålder?

Totalt har 94% uppnått grundläggande högskolebehörighet. Det talar för att andelen "dropouts" totalt sett är låg.

Se även Lars Björndahls blogg

Read more...

Satsning på Sveriges bästa skolor

Som framgått av pressmeddelanden har en bred majoritet av M, FP och KD lagt ett gemensamt budgetförslag för 2010.

För skolan innebär budgeten fortsatt satsning på skolan; trots hårda sparbeting innebär Kommunstyrelsens förslag till Fullmäktige att man minskade utbildningsnämndens sparkrav med 7,5 miljoner.

Kommunstyrelsens ursprungliga förslag om att minska ersättningen till förskolorna för närvarotid för barn till föräldralediga drogs tillbaka just därför att det bedömdes som praktiskt komplicerat och därför sannolikt administrativt dyrt att genomföra, vilket även framgick av Utbildningsnämndens svar till Kommunstyrelsen angående 2010 års budget.

När det gäller förskolornas "peng" - ersättning per barn - ligger Lidingö mycket högt, även i jämförelse med andra kommuner i Stockholms Län. Detta förändras inte av en minskning med ca 1%. Misstanken kan ju vara stor att Lidingö skulle ha abnormt höga lokalkostnader, men så är det inte. En annan myt är att barngrupperna skulle vara mycket stora på Lidingö, men av den offentliga statistik som samlas in varje år av Skolverket/SCB har Lidingö hittills legat under medel för både landet och förortskommuner när det gäller barngruppernas storlek och antal barn per vuxen.

Read more...

Utbildningsnämnden 20 oktober

Det verkar som om höstförkylningar och influensa redan slagit till: för andra gången under denna mandatperiod var det en nämnd med enbart moderater och folkpartister som sammanträdde igår.

Mötet inleddes med att rektor Marina Wahlberg informerade om resursskolan Ledvik. Denna enhet för elever som har olika behov av stöd, ofta undervisning i mindre grupper, tar emot drygt 70 elever från hela Lidingö, från förskoleklass upp till och med högstadiet. Pedagogiken fungerade bra på den åtta personer starka nämnden - det är helt uppenbart att Ledvik utgör en enormt viktig resurs för Lidingös skolor och i ännu högre grad för eleverna! På ett helt annat sätt än i vanliga klasser kan man anpassa verksamheten efter elevens särskilda behov. Att det har positiv effekt visas av att de flesta eleverna gör tydliga framsteg och klarar av skolgången - och även efter olika tid kan återgå till "vanlig" skolgång. Verksamheten har vuxit från enstaka elever i slutet av 1990-talet till nuvarande omfattning. Det handlar inte om negativ särbehandling utan om att ge varje individ det stöd den behöver!

Vi politiker måste fundera på hur ett pengsystem skulle kunna utformas - nu får Ledvik dels den vanliga skolpengen per elev och dels en budgetram som dock är anpassad till en mycket mindre verksamhet.

Sammanfattningsvis ett stort tack till rektor Marina Wahlberg och hennes medarbetare på Ledvik!

Read more...

Decentralisera besluten om skolmaten på Lidingö

Skolmaten har väl alltid varit en orsak till heta diskussioner - för barn och elever utifrån smaken, för föräldrar utifrån näringsriktighet och för skattebetalare utifrån kostnaden.
På Lidingö gjordes för flera år sedan en central upphandling av mat till skolor och äldreomsorg - och alla kvalitetsuppföljningar pekade på stor tillfredsställelse i början av avtalsperioden. På senare tid har det kommit allt fler signaler från barn, elever, skolpersonal och föräldrar som tyder på att det finns problem med smakligheten, ifrågasättande av nyttigheten, inte minst vad gäller tillsatsämnen, klimat- och miljö-aspekter.

Inför den nya upphandling som förbereds finns det alltså all anledning att tänka till. I den nuvarande konstruktionen får de kommunala skolorna betala maten med skolpengen men har inget direkt inflytande över avtalets utformning. En skola eller ett skolområde som är intresserat av att ställa mer specifika kvalitetskrav och berett att ansvara för den kostnad det skulle kunna innebära borde få göra det.

Mindre upphandlingsområden skulle öka möjligheterna för mindre, kanske lokala, entreprenörer att komma med anbud (varje vardag serveras mer än 7000 portioner mat i förskolor och skolor som Lidingö Stad driver). Decentraliserad upphandling skulle ge både skolledning och föräldrar/barn/elever ett betydligt mer direkt inflytande.

Read more...