Gångsätra gymnasium - hög kvalitet

I november 2009 fick Gångsätra gymnasium sin utvärderingsrapport inom det så kallade LJUS-samarbetet. Resultat av kvalitetsutvärderingen är mycket positivt, vilket inte är förvånande med tanke på att Gångsätra gymnasium tillhör toppskiktet av gymnasier i Sverige.

Det rapporten fokuserar på som förbättringsområden är

arbetet med att betygsättningen ska vara standardiserad ("likvärdig")

Utvärdering av undervisningen. Det kan vara värt att studera hur försöken med elevutvärdering av lärare i Malmö gjorts.

Elevstödsarbetet - som förvisso är väl genomtänkt och brett - skulle kunna gynnas om arbetet med likabehandlingsplan (anti-mobbningarbete mm) inkluderade både elever, föräldrar och all personal i skolan

Som läsare av olika rapporter om gymnasier, skolor och förskolor kan jag bara konstatera att LJUS-rapporterna tillhör de som ger mest information om hur respektive verksamhet fungerar samtidigt som förbättringsområdet tydligt redovisas med råd om insatser för en positiv utveckling. Det är skönt att inte allt är som myndigheternas (Skolverket, Skolinspektionen) prövning om formalia är uppfyllda.

Grattis till Gångsätra gymnasium - ledning, kollegium och elever: ett av Sveriges bästa gymnasier med fantastiska möjligheter att utvecklas vidare och bli ännu bättre!

---

Read more...

Krönika över utbildningsåret på Lidingö

En personlig politisk krönika över utbildningsåret på Lidingö finns på Lars Björndahls blogg

Read more...

Föräldramötet om skolmat den 9/12

I kväll var det föräldramöte om skolmaten med Gunnel Eklöf (FP), ordförande i Utbildningsnämnden, Lars Björndahl (M), vice ordförande och Cecilia Vikström, områdeschef för Källängen. Till mötet kom ett femtontal föräldrar, däribland några bakom bloggen Bra Skolmat.

Först gavs lite bakgrundsfakta om hur det fungerar på Lidingö med decentraliserad budget ute på skolorna - alla förskolor och skolor får en bestämd "peng" för varje barn eller elev (belopp varierar med åldern). Varje skoldag serveras i storleksordningen 7000 portioner. Kostnaden per portion (råvaror + personal men ej inklusive lokaler och fast köksutrustning) i storleksordningen 20-22 kr. Det finns 7 tillagningskök: ett i varje skolområde samt ett i vart och ett av gymnasierna.

Just nu finns bara två stora entreprenader; ungefär hälften för Sodexo och hälften för ISS.

För den nya upphandlingen är majoriteten i Utbildningsnämnden för att föra ut besluten så mycket det går till skolorna. Ju närmare barnen, föräldrarna och budgetansvaret besluten kan tas, desto bättre anser vi att det är för en säker kvalitetsutveckling.

Det kom många initierade, intressanta och konstruktiva förslag från föräldrarna. Det stora engagemanget hos dessa föräldrar är nog en orsak till att flera starkt förespråkade stark politisk styrning av skolornas matupphandling. Detta krav grundades i stadens vision om hälsa och landets bästa skolor. Med bakgrund i att många föräldrar som är aktiva i föräldraråd känner att matfrågorna inte alls behandlas i skolorna uttalades en osäkerhet om skolorna bryr sig. Det finns dock en stark politisk vilja att maten diskuteras ute i skolorna. Att frågan uppfattats som perifer de senaste åren beror på att upphandling och ansvar för uppföljning inte legat primärt på skolorna utan centralt i administrationen.

Många bra synpunkter på vad som är bra skolmat kom fram. Det som var ett gemensamt drag var att alla onödiga tillsatser måste bort och att halvfabrikat så långt det är möjligt ska undvikas. Några framförde önskemål att populära maträtter som köttbullar inte skulle serveras. Viktigt är att barnen äter så att de orkar med den resterande delen av skoldagen. En liten reflektion är dock att även smakligheten spelar roll - hur hälsosam maten än är och hur korrekt den är tillagad - om barnen inte gillar den äter de dåligt...

Från politiskt håll framförde vi att en decentralisering av av besluten kan ses som ett första steg. Flera föräldrar tryckte starkt på möjligheten att laga mat på alla skolor (många förskolor har redan lokal tillagning). Men kostnaden för stora ombyggnader och investeringar innebär att lokalkostnaderna stiger. Det är i varje fall inte aktuellt inför den kommande upphandlingen, men det är givetvis öppet för skolor att undersöka vilka möjligheter som finns lokalt och vad det skulle kosta - som en förberedelse för framtida upphandlingar.

Se även Lars Björndahls blogg

Read more...

9/12: politiker möter föräldrar om skolmaten

Skolmaten är viktig - så viktig att beslut om inriktning måste komma ut så nära dem det berör som det bara är möjligt. Skolor och skolområden måste ges mer makt: ska hela skolområdet ha en gemensam upphandling, finns det några mindre enheter som kanske kan betjänas av en mindre leverantör?
Vill man satsa på närodlat, KRAV, ekologiskt, klimatsmart eller kanske på att minska tillsatser?

Bäst är att besluten tas på skolorna, som ju betalar för det med sin skolpeng!

Ska man definiera kvaliteten eller sätta priset och låta anbuden tävla om kvaliteten?

Informationsmöte i Bodals skola [OBS! lokalen!!] den 9 december. Preliminär tid 18.00-20.00.

Se även bloggen Bra skolmat och Lars Björndahls blogg

Read more...

Bra skolmat på Lidingö - lika villkor för kommunala och fristående skolor!

Bloggsidan Bra Skolmat har gjort ett personligt referat av ett möte mellan några av stadens tjänstemän som förbereder upphandlingen av skolmat och föräldrar. Givetvis är det inte helt lätt att kommentera ett möte man inte deltagit i (eftersom vi politiker inte var inbjudna).

När det gäller den förra upphandlingen har vi politiker i Utbildningsnämnden både begärt uppföljning och vi har fått rapporterat till oss att tillfredsställelsen var mycket stor tidigt i perioden - dvs kvaliteten sedd ur ett näringsperspektiv har rapporterats som god hela tiden medan däremot tämligen samstämmiga rapporter från olika delar av ön talar för att smak-kvaliteten senare sjunkit betydligt .

Åtgärder för att inom rådande upphandling ge utrymme för vidmakthållen eller ökad kvalitet har vidtagits vid - om inte alla så åtminstone flera - skolor i form av aktiva åtgärder för att minska mängden slängd mat. Ju mindre mat som slängs; istället för kostnader för att transportera, tillaga och servera maten som slängs kan dessa pengar användas för att höja kvaliteten i det som äts...

Beträffande budgetramarna, så omfattas all skolmat av skolpengen, det vill säga det är rektorerna som har budgeten. Alla Lidingös skolor får samma skolpeng, såväl friskolor som kommunala skolor. Friskolorna har i flera fall valt att prioritera skolmaten annorlunda än vad de kommunala skolorna kunnat göra. Det är dags nu att ge de kommunala skolorna lika villkor!

Den viktigaste förändringen på Lidingö är alltså att öka de kommunala skolornas möjligheter att själva prioritera!

Read more...

Inflytande för skolområdena över skolmatsupphandlingen

Arbetet att förbereda upphandlingen av skolmat för Lidingös skolor är nu i full gång. Fokus nu är att de olika skolområdena ska vara med och diskutera - vill man ha upphandling för det egna området och kunna påverka tillsatser och andra faktorer som bidrar till skolmatens kvalitet? Det är den enda naturliga vägen, eftersom de olika områdena får den "peng" som bekostar skolmaten.

Klimatsmart mat? Ekologisk? Näringsriktig? Närproducerat? Smaklig? Effekterna av de val man gör, kommer att påverka barn, elever och personal ute i verksamheterna - därför måste de få inflytande och ges möjlighet att göra prioriteringar inom förskole-/skolpeng.

Kanske kan mindre förskoleenheter betjänas av mindre producenter? Tillagningsköken (ett i varje skolområde resp gymnasium) kanske kan förbättra sitt ekonomiska underlag genom att även erbjuda catering?

Hittills har upphandlingen siktat på lägsta pris för en viss kvalitetsnivå. Ett annat sätt kan vara att sätta ett pris och att anbuden tävlar om att erbjuda bästa kvalitet för det priset.


Detta är principerna, men skolområden är de som är bäst skickade att prioritera!
----

Read more...

Lidingös gymnasieelever i nationell toppnivå

Sveriges Kommuner och Landsting har publicerat sin årligen återkommande jämförelse mellan Sveriges kommuner vad avser gymnasieutbildning - Öppna jämförelser.

Den övergripande slutsatsen är att Moderat utbildningspolitik är bra för Lidingös ungdomar. Meritvärdena är näst högst i landet. Inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 63% gått vidare till högre studier (3:e högsta siffran i landet).

När det gäller andelen ungdomar som har arbete eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier hamnar Lidingö på en hedrande 6:e plats, omgiven främst av en rad småländska kommuner - en liga där inga andra förortskommuner finns i topp.

Inte så många fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, men man kan undra om man då räknat med de ungdomar som gör internationellt utbytesår? Inom fyra år har 86% fullföljt. Här kan man ställa sig frågan om det är totala avhopp eller om det handlar om personer som arbetar och kompletterar för att söka en utbildning som man är mer intresserad av än när man valde gymnasium vid 15 års ålder?

Totalt har 94% uppnått grundläggande högskolebehörighet. Det talar för att andelen "dropouts" totalt sett är låg.

Se även Lars Björndahls blogg

Read more...