torsdag 26 november 2009

9/12: politiker möter föräldrar om skolmaten

Skolmaten är viktig - så viktig att beslut om inriktning måste komma ut så nära dem det berör som det bara är möjligt. Skolor och skolområden måste ges mer makt: ska hela skolområdet ha en gemensam upphandling, finns det några mindre enheter som kanske kan betjänas av en mindre leverantör?
Vill man satsa på närodlat, KRAV, ekologiskt, klimatsmart eller kanske på att minska tillsatser?

Bäst är att besluten tas på skolorna, som ju betalar för det med sin skolpeng!

Ska man definiera kvaliteten eller sätta priset och låta anbuden tävla om kvaliteten?

Informationsmöte i Bodals skola [OBS! lokalen!!] den 9 december. Preliminär tid 18.00-20.00.

Se även bloggen Bra skolmat och Lars Björndahls blogg

Read more...

tisdag 17 november 2009

Bra skolmat på Lidingö - lika villkor för kommunala och fristående skolor!

Bloggsidan Bra Skolmat har gjort ett personligt referat av ett möte mellan några av stadens tjänstemän som förbereder upphandlingen av skolmat och föräldrar. Givetvis är det inte helt lätt att kommentera ett möte man inte deltagit i (eftersom vi politiker inte var inbjudna).

När det gäller den förra upphandlingen har vi politiker i Utbildningsnämnden både begärt uppföljning och vi har fått rapporterat till oss att tillfredsställelsen var mycket stor tidigt i perioden - dvs kvaliteten sedd ur ett näringsperspektiv har rapporterats som god hela tiden medan däremot tämligen samstämmiga rapporter från olika delar av ön talar för att smak-kvaliteten senare sjunkit betydligt .

Åtgärder för att inom rådande upphandling ge utrymme för vidmakthållen eller ökad kvalitet har vidtagits vid - om inte alla så åtminstone flera - skolor i form av aktiva åtgärder för att minska mängden slängd mat. Ju mindre mat som slängs; istället för kostnader för att transportera, tillaga och servera maten som slängs kan dessa pengar användas för att höja kvaliteten i det som äts...

Beträffande budgetramarna, så omfattas all skolmat av skolpengen, det vill säga det är rektorerna som har budgeten. Alla Lidingös skolor får samma skolpeng, såväl friskolor som kommunala skolor. Friskolorna har i flera fall valt att prioritera skolmaten annorlunda än vad de kommunala skolorna kunnat göra. Det är dags nu att ge de kommunala skolorna lika villkor!

Den viktigaste förändringen på Lidingö är alltså att öka de kommunala skolornas möjligheter att själva prioritera!

Read more...

söndag 15 november 2009

Inflytande för skolområdena över skolmatsupphandlingen

Arbetet att förbereda upphandlingen av skolmat för Lidingös skolor är nu i full gång. Fokus nu är att de olika skolområdena ska vara med och diskutera - vill man ha upphandling för det egna området och kunna påverka tillsatser och andra faktorer som bidrar till skolmatens kvalitet? Det är den enda naturliga vägen, eftersom de olika områdena får den "peng" som bekostar skolmaten.

Klimatsmart mat? Ekologisk? Näringsriktig? Närproducerat? Smaklig? Effekterna av de val man gör, kommer att påverka barn, elever och personal ute i verksamheterna - därför måste de få inflytande och ges möjlighet att göra prioriteringar inom förskole-/skolpeng.

Kanske kan mindre förskoleenheter betjänas av mindre producenter? Tillagningsköken (ett i varje skolområde resp gymnasium) kanske kan förbättra sitt ekonomiska underlag genom att även erbjuda catering?

Hittills har upphandlingen siktat på lägsta pris för en viss kvalitetsnivå. Ett annat sätt kan vara att sätta ett pris och att anbuden tävlar om att erbjuda bästa kvalitet för det priset.


Detta är principerna, men skolområden är de som är bäst skickade att prioritera!
----

Read more...

tisdag 10 november 2009

Lidingös gymnasieelever i nationell toppnivå

Sveriges Kommuner och Landsting har publicerat sin årligen återkommande jämförelse mellan Sveriges kommuner vad avser gymnasieutbildning - Öppna jämförelser.

Den övergripande slutsatsen är att Moderat utbildningspolitik är bra för Lidingös ungdomar. Meritvärdena är näst högst i landet. Inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 63% gått vidare till högre studier (3:e högsta siffran i landet).

När det gäller andelen ungdomar som har arbete eller studerar två år efter avslutade gymnasiestudier hamnar Lidingö på en hedrande 6:e plats, omgiven främst av en rad småländska kommuner - en liga där inga andra förortskommuner finns i topp.

Inte så många fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år, men man kan undra om man då räknat med de ungdomar som gör internationellt utbytesår? Inom fyra år har 86% fullföljt. Här kan man ställa sig frågan om det är totala avhopp eller om det handlar om personer som arbetar och kompletterar för att söka en utbildning som man är mer intresserad av än när man valde gymnasium vid 15 års ålder?

Totalt har 94% uppnått grundläggande högskolebehörighet. Det talar för att andelen "dropouts" totalt sett är låg.

Se även Lars Björndahls blogg

Read more...

  © Blogger template The Business Templates by Ourblogtemplates.com 2008

Back to TOP